Påven: Det kristna vittnesbördet säljer inte sanningen

Vid mässan i Sankta Marta-kapellet torsdagen 12 april påminde påven återigen om att det finns fler förföljda kristna idag än under tidigare sekler: i fängelse, halshuggna eller hängda för att de tror på Jesus

Debora Donnini -Vatikanstaten

Det kristna vittnesbördet irriterar och säljer aldrig sin sanning. Kompromisser gör oss till “rosenvatten-kristna”. Vi måste därför be om nåden att komma ihåg det första mötet med Jesus som “ändrade våra liv”. Om detta talade påven Franciskus vid mässan i Sankta Marta-kapellet som var den första efter påskuppehållet. Lydnad, vittnesbörd, saklighet: är de tre egenskaperna som kommer från påskens glädje och som påven talade om i sin predikan.   

Påskglädjen

De 50 dagarna i påsktiden – sa påven - var för apostlarna en ”glädjens tid” för Kristi uppståndelse. En sann glädje, men än så länge tvivlande och rädd, då de frågar sig hur allt ska gå. Men när de sedan fylls av den Helige Anden blir glädjen “modig”: Först ”förstod de varför de såg Herren, men de förstod inte allt” – de är nöjda, även om de inte lyckas förstå. ”Det var den Helige Ande som fick dem att förstå” sa påven.

Lydnad att följa Guds vilja

Apostlarna förbjuds att förkunna Jesus, men trots detta återgår de till att undervisa i templet efter att de befriades av en ängel, sa påven. Som den första läsningen berättar, som idag handlar om apostlagärningarna (Apo 5:27-33), fördes de till rådet där översteprästen påminde dem om att det var förbjudet att undervisa i Jesu namn. "Man måste lyda Gud mer än människor" var Petrus svar. Ordet ”lydnad” återkommer även i dagens evangelium (Joh 3:31-36) och påven underströk varför “ett liv i lydnad” är det som karaktäriserar apostlarna som har tagit emot den Helige Anden. Lydnad att följa Jesu väg, Jesus som “löd till slutet”, som på Olivberget. Lydnaden att följa Guds vilja. Lydnaden är vandringen som Sonen ”har inlett åt oss”, sa påven, och på det sättet lyder de kristna Gud.

Det världsliga är först och främst pengar

Rådet ville i stället bestämma och de hade beslutat allt med dricks: "mutan kom ända fram till graven” - så löser man det världsligt, förklarade påven, alltså “med värdslighet”. Det världsliga är först och främst “pengar”, som har djävulen som herre. Jesus själv säger just att man inte kan tjäna två herrar.  

Förföljda kristna

Apostlarnas andra egenskap är “vittnesbördet”: “Det kristna vittnesbördet irriterar” sa påven. Vi kanske söker en medelväg “mellan världen och oss” men “det kristna vittnesbördet känner inte till kompromisser”. ”Den känner till tålmodigheten att följa personerna som inte delar deras sätt att tänka på, deras tro - att tolerera och följa med, men aldrig sälja sanningen”, sa påven och underströk:

Först och främst lydnad. Sedan vittnesbörd, som irriterar mycket. All den förföljelse som finns sedan dess fram tills nu … Tänk på de förföljda i Afrika, i Mellanöstern – med det finns fler nu än i början, i fängelser, halshuggna, hängda för att tro på Jesus. ”-Vittnesbörd till slutet”.

Saklighet: Var inte urvattnade kristna  

Apostlarnas saklighet är sedan den tredje egenskapen som påven tog upp under sin predikan: De talade om konkreta saker och inte “sagor”. Så liksom apostlarna har sett och rört, ”har var och en av oss rört Jesus i våra liv”:

Det händer ofta att synderna, kompromisserna och rädslorna får oss att glömma bort detta första möte som har ändrat på våra liv. Ja, man minns något som ett urvattnat minne och som gör oss till ”rosenvatten-kristna” - urvattnade och ytliga. Be alltid om den Helige Andens nåd om saklighet: -Jesus har kommit till mitt liv och mitt hjärta. Den Helige Anden har gått in i mig. ... Be om minnets nåd av det första mötet.

Det är alltså tid för att be om påskens glädje:

Vi ber för varandra i glädjen som kommer av den Helige Anden ... om glädjen i påskens lydnad, glädjen i påskens vittnesbörd och glädjen i påskens saklighet.