Vetenskapsakademin: Kardinal Turkson om trafficking

Inspirerade av påvens ord om att "trafficking är ett modernt slaveri" och att det är ett "brott mot mänskligheten," belyser seminariet om trafficking på den Påvliga Vetenskapsakademin i synnerhet barnens situation som offer för människohandeln samt vilka åtgärder, vare sig genom nationell lagstiftning eller internationella ansträngningar, som kan vidtas för att bättre skydda barnens rättigheter. Praktiska exempel på hur barn påverkas och av eventuella rättsliga åtgärder kommer att ges under seminariet.

Nedan kardinal Peter Turksons tal, som är ordförande vid det Påvliga Rådet för Rättvisa och Fred:

Seminarium om trafficking med ett särskilt fokus på barn

Casino Pio IV, Vatikanstaten, 27 April 2015

Heliga stolen och bekämpandet av människohandeln:

Den katolska kyrkans fortsatta engagemang

Kardinal Peter K.A. Turkson

Det är en glädje för mig att tala under detta seminarium om trafficking med särskilt fokus på barn, som anordnades av den svenska ambassaden vid den Heliga Stolen och den Påvliga Vetenskapsakademin. Jag tackar dem hjärtligt för detta initiativ som syftar till att identifiera åtgärder som kan vidtas, både på nationell och internationell nivå, i syfte att stärka barnens rättigheter, och framförallt för att bättre skydda dem från människohandelns gissel.

I år firar vi 25-årsjubileum av ikraftträdandet av konventionen om barnets rättigheter. Den Heliga Stolen var en av de första att ratificera detta viktiga avtal, och är också en del av några av dess fakultativa protokoll, nämligen Fakultativa protokollet om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnad konflikt och Fakulativa protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi.

Som vi alla vet, fortsätter barn att vara offer för många former av våld och slaveri, och de smugglas för en mängd olika ändamål. Detta kvarstår trots diverse internationella och nationella handlingsplaner och strategier och trots avtalet och protokollen som redan nämndes och andra relevanta internationella avtal, till exempel Tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, och Protokollet mot smuggling av migranter land-, luft- och sjövägen.

De sätt på vilka barn fruktansvärt blir offer inkluderar försäljning av organ; rekrytering för prostitution, pornografi och narkotikahandeln; påtvingat tiggeri; förklädda former av gränsöverskridande adoption; tvångsäktenskap; rekrytering som soldater; förslavande av terroristgrupper; och tvångsarbete, både i den formella och informella sektorn, i hemtjänst- eller jordbruksarbetsplatser eller i tillverknings- och gruvindustrin.

Många smugglade barn är ensamma migrerande minderåriga, varav några förlorar sina liv under migrationsprocessen; medan andra, efter ankomsten till destinationslandet efter en ansträngande resa präglad av rädsla och osäkerhet, fängslas i ofta omänskliga förhållanden.

Detta visar att internationella avtal och handlingsplaner, även om de är nödvändiga, inte av sig själva kan sätta stopp för barnshandelns gissel, om det internationella samfundet inte också tar itu med de bakomliggande orsakerna till detta fenomen.

Den första av de bakomliggande orsakerna, tror jag, är fattigdom och underutveckling, i synnerhet i kombination med bristande tillgång till utbildning eller knappa arbetstillfällen. I själva verket, ger de inte bara en grogrund där organiserade nätverk av människosmugglare kan hitta potentiella offer, men de driver också hopplösa människor in i kriminalitens fördärvliga väg. Det säger sig självt att tillgång till en kvalitativ utbildning för alla och att skapa anständiga arbetstillfällen är alltså av avgörande betydelse.

För det andra, som orsak till barnhandeln, finner vi ofta väpnade konflikter och andra situationer av våld och terrorism. Barn smugglas för att rekryteras som soldater eller utnyttjas, även sexuellt, av terroristgrupper och andra stridande. Således har den Heliga Stolen flera gånger uppmanat det internationella samfundet till en kraftfull diplomati för att få ett slut på alla väpnade konflikter, alla situationer av våld och terrorism.

För det tredje, beklagar jag den roll som korruptionen har, eftersom människohandlarna ofta kräver mellanhänders medverkan, vare sig brottsbekämpande personal, statstjänstemän, eller civila och militära institutioner. Faktum är att barnhandeln samt andra former av barnslaveri är fortfarande möjligt, eftersom vi lever i en värld som är "splittrad av en girighet som söker enkel vinning, sårad av en själviskhet som hotar människors liv och familjen" (Påven Franciskus Urbi et Orbi 2013). Kampen mot korruption måste höjas till de högsta av prioriteringar; som påven Franciskus sa nyligen: "korruption är en större ondska än synden. Mer än att bli förlåten, måste denna ondska behandlas".

Slutligen måste vi minska spridningen av "slit- och slängkulturen”, där "människor själva anses som konsumentvaror som ska användas och sedan kastas". Istället måste vi främja en kultur av broderskap, där varje persons inneboende värdighet, från befruktningen till den naturliga döden, respekteras och värdesätts. Således för att få ett slut på barnhandeln, måste vi först uppnå en omvändelse av våra hjärtan och sinnen. Smugglade barn är offer för en efterfrågan på billig arbetskraft och produkter, även i rika samhällen – kundernas önskan om organ, droger, prostituerade barn och barnpornografi, och så vidare.

Den Heliga Stolen uppmanar upprepade gånger i olika forum för effektiva åtgärder mot människohandelns gissel och dess bakomliggande orsaker. Till exempel under FN: s senaste öppna debatt inom säkerhetsrådet om barn i väpnade konflikter, fördömde hon starkt den ökande kidnappningen och tvångsrekryteringen av barn av väpnade grupper. Och i hans senaste budskap inför Världsfredsdagen, med titeln Inte längre slavar, utan bröder och systrar, uppmuntrade påven Franciskus religiösa församlingar, katolsk-inspirerade organisationer och alla människor av god vilja - i enlighet med deras specifika roller och ansvarsområden - till ta en proaktiv roll i ett gemensamt engagemang mot människohandeln.

Jag ber om att det nuvarande seminariet väsentligt bidrar till denna kamp."