sociala nätverk:

RSS:

Vatikanradion

Påvens och Kyrkans röst i dialog med världen

Språk:
Vatikanradion

Hemsida / Kyrka

"Utan kyrkan är man inte kristen" Påven Franciskus predikan i Sankta Marta


(15.05.2014) "Du kan inte vara kristen utan kyrka. Den kristne vandrar inte ensam.” Det sa påven Franciskus under sin predikan på torsdagsmorgonen när han firade mässan i sankta Martas kapell i Vatikanen.

Påven förklarade att man inte kan förstå Jesus utan hans historia. Lärjungarna utgick inte från Jesus i förkunnelsen om honom utan satte honom i sitt folks sammanhang, i historien om hans folk. ”man kan inte förstå Jesus utan denna historia" eftersom han "är slutet av berättelsen.”

På samma sätt kan man inte heller förstå en kristen utan Guds folk”, konstaterade påven. ”En kristen är inte en monad, utan tillhör ett folk: kyrkan. En kristen utan en kyrka är en overklighet”:

"Liksom man inte kan förstå Jesus isolerad, kan man inte förstå en isolerad kristen. Jesus Kristus föll inte från himlen som en hjälte som kommer för att rädda oss. Jesus har en historia. Gud har en historia för att han vill vandra med oss. Man kan inte heller förstå historien utan Jesus Kristus. Så en kristen utan historia, utan ett kristet folk, en kristen utan en kyrka finns inte. Det är något artificiellt och ihop laborerat, en konstgjord sak som inte kan ge liv."

”Guds folk vandrar med ett löfte. Detta är en viktig dimension”, understryker påven. Att minnas:

"En kristen är bärare av ett minne, historien om sitt folk, minnet om dess vandring, minnet om sin kyrkans historia. Minnet ... minnet av allt det förflutna ... Ett folk på som vandrar mot det ultimata löftet, mot fullkomligheten.
Detta gör den kristne i kyrkan till en man eller en kvinna med hopp: hopp om löftet. Det är inte förväntningar, det rör sig om hopp. Hoppet är något annat - som inte sviker.”

Om man se bakåt är den kristne bärare av minnet, ser man framåt är han eller hon en bärare av hoppet.

Påven avslutade med uppmaningen om att vara medvetna om den kristna identiteten, och vad det innebär.

”Vår kristna identitet är att tillhöra ett folk: kyrkan. Utan denna är vi inte kristna. Vi gick in i kyrkan genom dopet: i kyrkan är vi kristna. Vi måste be om nåden att minnas den vandring som Guds folk har gjort, och även vår personliga vandring.
Vad har Gud gjort med mig, i mitt liv , på min vandring... Be om nåden om hopp, inte optimism, det är något annat. Och be om nåden att varje dag förnya det förbund med Herren som Han har kallat oss till. Må Herren ge oss dessa tre nåder, som är nödvändiga för den kristna identiteten."