2018-04-25 13:29:00

Aram I: oförrätterna under det armeniska folkmordet måste återgäldas


I samband med minnet av det armeniska folkmordet framhåller Aram I, Katholikos av Kilikien, den armeniska apostoliska kyrkans näst främsta företrädare, att det armeniska folkets rättmätiga anhållan gäller inte endast erkännandet av folkmordet utan även att oförrätterna som begicks skall återgäldas. Aram I säger att han som andlig ledare frågar Turkiet om varför tusentals kyrkor, kloster och skolor fortfarande är illegalt exproprierade av de turkiska myndigheterna.

Natten mellan den 24 och 25 april 1915 arresterades armeniska intellektuella, författare och andra män i det ottomanska imperiet och detta var början till folkmordet. Under dessa år samlade man ihop drygt en miljon armenier som tvingades till långa vandringar där de dog av hunger, utmattning eller blev ihjälslagna.

I samband med hundraårsminnet av folkmordet år 2015 uttryckte sig påven Franciskus i hårda ordalag och underströk att det armeniska folkmordet var det tjugonde seklets första folkmord.

Katholikos Aram I anser att om Turkiet lämnade tillbaka de armeniska kultplatserna och egendomarna skulle det vara ett första steg till en verklig skadeersättning, för det räcker inte längre med ett erkännande av folkmordet. “Varje gång som ett land talar om det armeniska folkmordet eller uppför en staty som representerar det höjer Turkiet hotfullt rösten”, säger Aram I. “Men i verkligheten har det civila samhället i Turkiet börjat kalla denna svarta sida i landets historia med det rätta namnet, ett brott mot ett folk som inte får bli bortglömt och det är Ankaras uppgift att se över sin negationspolitik som inte får vara i all evighet. Efter erkännandet av det armeniska folkmordet måste dock återlämnandet av kyrkorna och klostren enligt internationell rätt följa”.

Slutligen tackar Aram I “våra arabiska, kristna, muslimska bröder och systrar som tog emot våra föräldralösa barn och överlevanden, för det armeniska folkmordet hade inga religiösa orsaker”.

Idag är den armeniska diasporan spridd i 36 länder. Ett av de största och talrikaste samfunden befinner sig i Libanon och utgörs av drygt 140.000 personer. Dessutom leder det skolor och institutioner. På måndagskvällen deltog tusentals armenier i en minnesmarsch som avslutades i Antélias i norra Beirut där sätet för Katholikos av Kilikien ligger.

Annorlunda är situationen för armenierna som lever i Turkiet och som är koncentrerade i det kurdiska området Diyarbakir i landets sydöstra del som är skådeplatsen för Ankaras grymma repression av de lokala kurdiska ledarna. I början av det tjugonde seklet var 50% av invånarna armenier, men nu har de minskat till mindre än 20% och av fruktan för turkiska repressioner samlades man inte ens den 24 april till minne av det armeniska folkmordet.








All the contents on this site are copyrighted ©.