Påven under Angelus "var förberedda, och samla olja till trons facka genom handlingar"

”Om vi låter oss styras av det bekväma kommer trons låga att slockna.” På söndagen bad påven Franciskus Angelus på Petersplatsen i vanlig ordning klockan tolv. Denna söndag var evangelietexten tagen ur Matteus 25 kapitel och den handlar om villkoret för att komma in i himmelriket, med hjälp av liknelsen om de tio jungfrurna: de unga kvinnorna som var ansvariga för att välkomna och följa brudgummen till bröllopsfesten, och eftersom det på den tiden var brukligt att fira bröllopsfesten på natten, var de utrustade med facklor.

Liknelsen berättar att fem av jungfrurna var kloka och fem var oförståndiga: de kloka hade tagit med sig olja till facklorna medan de oförståndiga inte hade någon olja. Brudgummen dröjer och alla somnar. Vid midnatt meddelas brudgummens ankomst; då inser de oförståndiga jungfrurna att de inte har någon olja till sina facklor, och de frågar de visa om olja. Men de svarar att de inte kan ge någon, för det skulle inte räcka till alla. Medan de oförståndiga letar efter olja anländer brudgummen; de visa kvinnorna följer med honom till festsalen och porten stängs. De fem oförståndiga kommer dit för sent och knackar på dörren, men de får svaret: ’Sannerligen, jag känner er inte. ’och de blir kvar utanför.

Vad vill Jesus lära oss med denna liknelse? Den påminner oss om att vi måste vara redo för mötet med honom. Många gånger i evangeliet, uppmanar Jesus till att vaka, och det gör Han även i slutet av denna berättelse. Han säger: "Håll er därför vakna. Ni vet inte när dagen och timmen är inne." (vers 13). Men med denna liknelse berättar Han för oss att vaka inte bara betyder att man inte sover, utan att man ska vara förberedd. Faktum är att alla jungfrurna sover innan brudgummen kommer, men vid uppvakningen är vissa redo och andra inte. Därför är uppmaningen att vara klok och försiktig: att inte vänta till sista stund av våra liv för att samarbeta med Guds nåd, men att göra det från och nu. Det är viktigt att tänka till lite: en dag kommer att vara den sista. Om det vore idag, är jag beredd, förberedd? Men jag har ju så mycket att göra... Att förbereda oss som om det vore den sista dagen: det är bra.

Lampan är en symbol för tron ​​som lyser upp våra liv, och oljan är en symbol för kärleken som ger trons ljus näring och liv. Villkoret för att vara redo att träffa Herren är inte bara tron utan ett kristet liv fullt av kärlek och välgörenhet till sin nästa. Om vi ​​låter oss styras av vad som verkar mer bekvämt, våra egna intressen, blir vårt liv sterilt, oförmöget att ge liv åt andra, och det samlar inte någon olja till vår tros fackla. Då kommer vår tro att släckas vid Herrens ankomst eller ännu tidigare. Om vi ​​är vaksamma och försöker göra gott, med handlingar fulla av kärlek, generositet och tjänstvillighet, genom att hjälpa andra i nöd, kan vi vara lugna, i vår väntan på brudgummen, Herren, som kan komma när som helst. Inte ens att dö medan vi sover skrämmer oss då inte längre, för att vi har samlat olja till vår fackla genom goda gärningar. Tro inspirerar till välgörenhet och välgörenhet håller tron vid liv.

Må Jungfru Maria hjälpa oss att göra vår tro mer operativ genom välgörenhet; så att vår lampa kan lysa här, på den jordiska vägen och sedan för evigt vid bröllopsfesten i himlen.