Påven om barn i en digitaliserad värld: De måste skyddas

Påven Franciskus tog på fredagen emot deltagarna i det internationella mötet om barns värdighet i en digitaliserad värld, Child Dignity in the Digital World, som har hållits under veckan på det Påvliga Universitetet Gregoriana.

Universitetets rektor pater Nuno da Silva Gonçalves överlämnade mötets slutdokument Romdeklarationen till påven och påven inledde sitt tal med att tacka för den och deltagarnas arbete för detta nya och mycket allvarliga problem, hur man ska skydda barn i den digitaliserade världen.

Påven talade om att barns värdighet och rättigheter som är oerhört värdefulla för hela den mänskliga familjen måste skyddas av rättsystem. Vi måste arbeta ”beslutsamt och med sann passion och se barnen som kommer till världen med ömhet” sa påven.

”Evangeliet talar om Jesu ömhet och mottagande för barnen, som han tar i sina armar och välsignar (jfr Mark 10:16) för att himmelriket tillhör sådana som de (Matt 19,14). Och Jesu hårdaste ord riktas till dem som övergriper sig på de små: ‘för honom vore det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänktes i havets djup’ (Matt 18:6). Vi måste alltså enagera oss i att skydda minderårigas värdighet med ömhet men även med stor beslutsamhet och med all kraft stå emot denna slit och släng-kultur som idag visar sig på många sätt och som särskilt skadar de svagaste och mest sårbara, som minderåriga just är.”

“Vi lever i en ny värld som vi som unga inte ens hade kunnat föreställa oss. Vi kallar det med två enkla ord – ‘digital värld’ – men det är frukten av ett enastående vetenskapligt och tekniskt arbete, som under några få decennier har förvandlat vår livsmiljö och vårt sätt att kommunicera och leva på. Detta omvandlar på ett sätt våra egna sätt att tänka och vara och påverkar på djupet vår uppfattning, våra möjligheter och vår identitet.”

”Vi vet att de minderåriga idag utgör en fjärdedel av de över 3 miljarder internetanvändarna och detta betyder att över 800 miljoner minderåriga surfar på internet. Vi vet att 500 miljoner personer bara i Indien inom två år kommer att ha tillgång till internet och hälften av dem kommer att vara minderåriga. Vad kommer de att hitta på nätet? Och hur ses de av dem som på olika sätt har makt på nätet?”

Påven sa att vi måste hålla ögonen öppna och inte hålla det vi inte vill se ifrån oss. ”Har vi kanske inte förstått under dessa år, att det är ett allvarligt misstag att gömma verkligheten om sexuella övergrepp och roten till allt ont? Så vi ska se verkligheten på det sättet som ni har tittat på den under dessa dagar. På nätet sprids mycket allvarliga fenomen: spridning av alltmer extrema pornografiska bilder för att med beroendet ökar tröskeln för stimulering; en ökning av fenomenet sexting mellan ungdomar och barn som använder social media; mobbning som sker alltmer online och som är ett riktigt moraliskt och fysiskt våld mot andra ungas värdighet; sextortion; förförelse av minderåriga för sexuella ändamål över nätet är nu ett faktum som nyheterna ständigt talar om;  för att uppnå de mest allvarliga och skrämmande brott av organisationer som handlar med människor online som prostitution, till ock med beställningar och filmer i direktsändning av våldtäkt och våld mot minderåriga som utförs i andra delar av världen. Nätet har alltså sin mörka sida med mörka områden (dark net) när det onda finner allt nyare och effektivare, genomgripande och utbredda tillvägagångssätt.”

Påven sa att man inte får låta sig styras av rädsla utan “tro på att det är möjligt att vidga blicken på nytt och att den mänskliga friheten kan begränsa tekniken och styra och sätta den i en annan utvecklings tjänst som är sundare, mänskligare, mer social och integrerad” (Jfr Laudato Sì, 112).

Påven ber åhörarna att stå emot tre risker: att underskatta skadan på barnen, tro att automatiska tekniska lösningar är tillräckliga för att lösa problemen och att se nätet som ett rike där friheten inte har några gränser.

Påven berättade avslutningsvis att han ”så många gånger i många olika länder möter barns blick, fattiga, rika, friska och sjuka, glada och lidande och att göra det berör hjärtat på djupet och förpliktigar en samvetsrannsakan. Vad gör vi för att dessa barn titta på oss med ett leende och bevara en klar blick full av tillit och hopp? Vad gör vi för att detta ljus inte ska tas ifrån dem, för att deras ögon inte ska störas och korrumperas av det som vi möter på nätet och så att det ska vara en integrerad och mycket viktig del i deras livsmiljö?”

”Låt oss alltså arbeta tillsammans för att alltid ha rätten, modet och glädjen att möta blicken på världens barn”.