sociala nätverk:

RSS:

Vatikanradion

Påvens och Kyrkans röst i dialog med världen

Språk:

Påven Franciskus \ Sankta Marta

Påven i Sankta Marta "Om ni vill möta Jesu barmhärtighet måste ni erkänna er syndare"

Påven i Sankta Marta

21/09/2017 15:43

"Porten vi måste igenom för att möta Jesus, är att erkänna att vi är syndare.” Det sa påven Franciskus under sin predikan i Sankta Martas kapell på torsdagsmogonen då han firade mässa på den helige evangelisten Matteus högtid. Påven talade om en målning av Caravaggio, som visar Matteus kallelse och som påven tycker mycket om.

Tre stadier i händelsen: mötet, festen och skandalen. Jesus hade just helat en paralytisk då han mötte Matteus som satt vid ett bord och drev in skatter - skatter av Israels folk för att ge de till romarna, och för detta var han föraktad, och betraktad som en förrädare i sitt hemland.

”Jesus såg på honom och sa: "Följ mig". Och Matteus reste sig upp och följde honom, som dagens evangelium berättar. Å ena sidan, Matteus, med en misstänksam blick som tittar åt sidan, med ena ögat på Gud, men med det andra på pengarna. Caravaggio målar honom som fastklamrad vid pengarna, med en elak blick. Å andra sidan Jesu barmhärtiga blick, som ser på honom full av kärlek. Motståndet hos den pengagirige mannen faller inför den blicken, och han reser sig upp och följer honom. Detta är kampen mellan barmhärtigheten och synden”, sammanfattade påven.

”Jesu kärlek kunde ta sig in i Matteus hjärta för att Matteus visste att han var en syndare, han visste att han inte var älskad av någon, snarare avskydd. Det är just syndares samvete som öppnar porten för Jesu nåd. Han lämnar allt och går därifrån. Detta är mötet mellan syndaren och Jesus.”

"Det är det första villkoret för att bli frälst”, fortsatte påven. "Att känna sig i fara. Det första tillståndet för att kunna läka är att erkänna att man är sjuk. Att se att man är en syndare, är det första villkoret för att få ta emot Jesu barmhärtiga blick. Vi längtar alla efter att denna Jesu vackra, goda barmhärtiga blick ska rikta sig mot oss. Kärlekens blick, barmhärtighetens blick, som räddar oss, och som säger 'var inte rädda!'"

”Liksom Sackeus, var även Matteus glad, och han bjöd Jesus att komma hem till honom för att äta. Det andra stadiet är just, glädjen, festen. Matteus bjöd in vänner, syndare och tullindrivare. Vid bordet ställde de säkert frågor till Herren som svarade. Detta får oss att tänka på vad Jesus säger i Lukasevangeliets 15:e kapitel: " på samma sätt blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvända sig." Detta är Faders glädje över mötet, barmhärtighetens fest. Jesus slösar på barmhärtighet”, sa påven Franciskus.

”Så till det tredje skedet: skandalen. Fariséerna såg att tulindrivare och syndare satt till  bords med Jesus och sa till hans lärjungar: " ”Hur kan er mästare äta tillsammans med tullindrivare och syndare?" Alltid denna fråga 'hur kan han?'. När man hör den luktar det alltid lite illa. Bakom frågan finns de skandaliserade. Skandaliserade över att han inte följde lagen. De kände väl till läran om hur man kommer till Guds rike, vad man var tvungen att göra. Men de hade glömt kärlekens bud, det första budet, och fastnat i uppoffringarnas bur. Om vi offrar till Gud kanske vi kan räddas. Med andra ord trodde de att de kunde rädda sig själva, de kände sig säkra. Men så är det inte - Gud räddar oss, Jesus Kristus  räddar oss", sa påven.

”Ofta hör vi katoliker säga 'hur kan han?' inför barmhärtiga gärningar. Hur kommer det sig? Jesus är tydlig, mycket tydligt: ​​barmhärtighet inte offer. 'Jag har inte kommit för att kalla de rättfärdiga utan syndare'. Om ni vill bli kallade av Jesus, så måste ni erkänna att ni är syndare.”  

Påven Franciskus uppmanar därför till att erkänna att man är syndare, inte abstrakt, utan sina "konkreta synder”, de är många, sa påven, och vi syndar alla. Låt Jesus se på er  med sin barmhärtiga blick full av kärlek. Istället för att skandaliseras, säger påven att skandalen snarare är att inte se och erkänna att man är en syndare, i behov av Jesu barmhärtiga blick, som möter oss först när vi medger det.

”Många helgon har också förföljts eller misstänkts, och kallats syndare av skandaliserade personer. Vi tänker på Sankta Jeanne D'Arc, som brändes som häxa. Ett helgon! Tänk på Sankta Teresa av Avila, misstänkt för kätteri, eller saliga Antonio  Rosmini. "Barmhärtighet vill jag ha, inte offer". Dörren vi måste gå genom för att möta Jesus är sanningen om oss själva. Vi är syndare. Då kommer han. Då möts vi. Och det är vackert att möta Jesus.”

 

 

21/09/2017 15:43