Påvens bön inför Fatima: Frid och harmoni mellan folk

Påvens första etapp i Fatima var i Uppenbarelse-kapellet för bön där 1000 barn hade samlats och på slätten framför kapellet tiotusentals pilgrimer. Påven bad själv inför Vår Fru av Fatima i 15 minuter och därefter bad han med alla de församlade. Han citerade Fatimas tredje hemlighet och bönföll om fred och harmoni bland alla folk.

Jag ser din ljusklädsel och som vitklädd biskop påminner jag om att alla som är klädda i dopets ljus vill leva i Gud och efterleva Kristi mysterium för att uppnå fred. Påven var djupt försjunken i bön inför statyn av Vår Fru av Fatima framför helgedomens kapell. Han bönföll inför henne och kallade sig själv den vitklädde biskopen som utsätts för martyrium tillsammans med många andra kristna, som Fatima talade om i uppenbarelsen 13 juli 1917 och som ett av herdebarnen syster Lucia kände på sig handlade om påven.

Bönen som leddes av påven åtföljdes av körer som sjöng en Mariabön och påven kallade sig själv fridens pilgrim och la till: Jag bönfaller för en värld i harmoni mellan alla folk. Påven bad till Maria om att se smärtan hos den mänskliga familjen som klagar och gråter i denna dal av tårar. Gör så att vi följer de saliga Jacinta och Franciskus och de som viger sina liv till att förkunna evangeliets exempel. Vi går alltid den vägen som pilgrimer och bryter alla murar och gränser och går ut i utkanterna för att förkunna Guds rättvisa och frid.

Vi ska vara en kyrka klädd i vitt i en värld som förstörs av krig.

Påven togs emot av tiotusentals troende när han landade med helikopter vid helgedomen och de jublade och kastade blomblad över honom när han kom förbi dem i sin öppna påvebil. Vid foten av Fatimastatyn la han en bukett vita blommor och han stod länge och bad inför henne och de troende blev mycket rörda av hans innerliga bön.

I statyns krona som bevaras i helgedomens muséum sitter kulan som togs ut ur helige Johannes Paulus II:s kropp efter attentatet mot honom 13 maj 1981. En djup tystnad föll över folksamlingen på slätten där heredebarnen som såg uppenbarelsen lät sin flock beta. Innan påven lämnade kapellet lämnade han en ros av guld vid Fatima som påvarna alltid har gjort innan honom.

Här följer bönen i helhet:

Påven:

Var hälsad du himmelens drottning,

välsignade jungfru av Fatima

Fru av det obefläckade hjärtat,

vår tillflykt och väg till Gud!

Som en pilgrim i ljuset som kommer från dina händer,

tackar jag Herren Gud, som i varje tid och plats

verkar i mänsklighetens historia.

Som pilgrim av friden som du förkunnar på denna plats

lovar jag Kristus, vår frid, och jag bönfaller om

harmoni mellan alla världens folk.

Som pilgrim av hoppet som den Helige Anden uppväcker

kommer jag som en profet och budbärare för att tvätta allas fötter

vid samma bord som enar oss.

Församlingen:

Ave o clemens, ave o pia!

Salve Regina Rosarii Fatimæ.

Ave o clemens, ave o pia!

Ave o dulcis Virgo Maria.

Påven:

Var hälsad Barmhärtighetens Moder,

den vita dräktens Fru!

På denna plats, som du för hundra år sedan

gjorde känd för Guds nåd

ser jag din dräkt av ljus

och som biskop i vita kläder

påminner jag om att dem som är klädda i dopets prakt

vill leva i Gud

och tala om Kristi mysterium för att uppnå fred.

Församlingen:

Ave o clemens, ave o pia!...

Påven:

Var hälsad, liv och ljuvhet

var hälsad, vårt hopp

åh, pilgrimens Jungfru, åh, Världens drottning!

I djupet av dig

i ditt obefläckade hjärta

bevarar du kvinnor och mäns glädje

under deras resa till det himmelska riket.

I djupet av dig

i ditt obefläckade hjärta

bevarar du den mänskliga familjens sorger

när de suckar och gråter i denna tårarnas dal.

I djupet av dig

i ditt obefläckade hjärta

smycka oss med dina kronjuvelers strålglans

och gör oss till pilgrimer som du var pilgrim.

Med ditt jungfruliga leende

förnya Kristi kyrkas glädje.

Med din ljuva blick

styrk hoppet hos Guds barn.

Med dina händer som är lyfta i bön till Gud

ena alla till en enda mänsklig familj.

Församlingen:

Ave o clemens, ave o pia!...

Påven:

Åh milda, åh kärleksfulla

åh ljuva Jungfru Maria,

drottning av Fatimas rosenkrans!

Låt oss följa saliga Franciskus och Jacintas exempel,

och alla dem som hänger sig åt att förkunna evangeliet.

Så följer vi alla vägar

och går alla vägar som pilgrimer.

Vi bryter ned alla murar

och går över alla gränser

på vår väg till alla utkanter

för att visa Guds rättvisa och frid.

Vi ska vara klädda i vitt i evangeliets glädje,

det vita tvättat i Lammets blod

blod som idag flyter i krig som sliter sönder vår värld.

Så blir vi som du, en strålglans

som lyser upp världens vägar

och gör Gud känd för alla

och talar om att Gud finns

att Gud bor mitt bland sitt folk

igår, idag och i all evighet.

Församlingen:

Ave o clemens, ave o pia!....

Påven tillsammans med församlingen:

Var hälsad Herrens Moder,

Jungfru Maria, drottning av Fatimas rosenkrans!

Välsignad av alla kvinnor,

du är bilden av kyrkan klädd i påskens ljus,

du är vårt folks ära,

du är segern över all ondska.

Profetia av Faderns barmhärtiga kärlek,

lärare av budskapet om Sonens Glada nyhet.

Tecken på den Helige Andens brinnande eld.

Lär oss i denna dal av glädje och sorg,

de eviga sanningarna som Fadern avslöjar för de små.

Visa oss styrkan i din beskyddande mantel.

I ditt obefläckade hjärta

var syndarnas tillflykt

och vägen som går till Gud.

Tillsammans med mina bröder och systrar

i tro, hopp och kärlek

överlåter jag mig till dig.

Tillsammans med mina bröder och systrar helgar jag mig själv till Gud genom dig

åh Jungfru av Fatimas rosenkrans.

Slutligen, insvept i ljuset som kommer från dina händer

vill jag ära Herren i all evighet.

Amen.

Församlingen:

Ave o clemens, ave o pia!...