sociala nätverk:

RSS:

App:

Vatikanradion

Påvens och Kyrkans röst i dialog med världen

Språk:

Vatikanen \ Tal

Heliga Stolen vid FN om skyddet av kulturarv i konflikter

Bombning av Palmyra - AP

22/04/2017 11:53

Heliga Stolen organiserade ett sidomöte vid FN i New York om på temat Skydda hotade kulturarv i konflikttider som hölls på eftermiddagen19 april. I sitt inledningstal framhöll msgr. Bernardito Auza Heliga Stolens engagemang för detta mycket aktuella ämne. Här följer talet i helhet.

30 november förra året inför den Internationella konferensen om skydd av kulturarv i konfliktområden som hölls 2-3 december i Abu Dhabi sa påven Franciskus att dagens tema “tyvärr är dramatiskt aktuellt”. Han underströk att ”skyddet av kulturskatter innebär en grundläggande sida av skyddet av människan” och betonade att övervakningen av kulturarv är ett avgörande “nytt steg i processen för förverkligandet av mänskliga rättigheter.”

Denna eftermiddag skulle jag vilja dela med mig av en reflektion kring dessa tre uttalanden av påven Franciskus.

Först och främst, behovet av att skydda kulturarv är en dramatiskt aktuell fråga. De senaste åren har vi sett förstörelse och vanhelgande av helgedomar i Mosul, Palmyra, Tikrit, Timbuktu, Bamiyan och så många andra platser. Vi har sett bibliotek och arkiv förstöras, värdefulla manuskript brännas, vetenskapliga samlingar utplånas, ovärderliga hantverk plundras, moskéer, kyrkor, kloster och arkeologiska och kulturella platser jämnas till marken och arkitektoniska, artistiska och historiska monument förstöras av bulldozers eller sönderbombas.

Det har varit en del i en koordinerad tvåstegsstrategi att förstöra kända monument, skulpturer och tempel av propagandaskäl, eftersom de inte kunde säljas på svarta marknaden. Detta för att visa det för hela världen och fördärva motståndare och rekrytera nya medlemmar och medan dessa ohyggligheter pågår skapa en rökridå för att plundra och sälja mindre iögonfallande antikviteter för att nära terrorismen, eller förstöra enormt stora monument och använda bitar som betalning till människohandlare.

Medan Al Qaeda har varit beroende av stöd från rika välgörare för att nära sin terroristaktivitet har IS plundrat, kidnappat och utpressat på sin väg till rikedom. Deras industriella plundring av blodantikviteter har blivit en nyckel i deras ekonomiska strategi. Deras så kallade “antikvitetsministerium” licensierar de till och med utgrävare för plundringarna och betalar dem 20-50 procent och hjälper dem sedan att komma i kontakt med nätverk på svarta markanden och organiserad brottslighet i hela världen. Det är en avsiktlig och systematisk krisgsstrategi som UNESCO träffande kallar en "kulturell rensning" och vad FN:s generalförsamling har sagt enligt internationell rätt är liktydigt med en "krigsförbrytelse". Att detta sker i Mellanöstern som är så central i civilisationens och religionens historia gör det hela än mer vedervärdigt.

Nya studier har noterat att efter olja är IS det andra mest lukrativa finansieringssystemet med uppskattningsvis miljarder dollar om året och när mer terrorism och mer kulturell förstörelse. FBI säger att antikvitetsbrott står på topp-femlistan i global brottlighet.

Så vad detta handlar om är verkligen dramatiskt aktuellt.

För det andra talade påven Franciskus om att skyddet av kulturskatter är en avgörande sida av skyddet av människan. Det är ett försök från terrorismens sida att sudda bort historien, beröva folk deras rötter och identitet, sudda ut deras förgångna, deras framtid och deras hopp. Det är inte bara ett övergrepp på saker, hur värdefulla de än är, utan på folk i historien, nutiden och framtiden som värdesätter dem. Det är ett övergrepp på den kulturella, utbildningsmässiga och religiösa omgivningen som de behöver för deras integrerade utveckling.

När påven Franciskus besökte FN:s generalförsamling 25 september 2015 talade han om denna mänskliga dimension då han hänvisade till “den smärtsamma situationen i hela Mellanöstern, Nordafrika och andra afrikanska länder, där kristna tillsammans med andra kulturella och etniska grupper och till och med medlemmar av majoritetsreligionen  … har tvingats bevittna förstörelse av platser som de dyrkar, deras kulturella och religiösa arv, deras hus och ägor.”

Kulturell egendom är en av de grundläggande delarna i en civilisation och detta gör att förintelsen av värdefulla kulturskatter nästan blir som ett folkmord. Att förstöra folks historiska rötter är att utrota en grundläggande del i mänskligheten.

Därför är detta som vi tar upp mycket mer än en kulturell angelägenhet. Det är ett brott mot mänskligheten att systematiskt försvaga världens kulturarv.

Attacken på mänskligheten genom systematisk förstörelse och handel med kulturarv illustrerades i all sin grymhet i det som hände Khalid al-Asaad, den ledande syriska arkeologen och historikern som i hela sitt liv hade arbetat med att bevara Palmyras kulturskatt. Vid 82-årsålder – 82 år gammal – torterades han av IS i en månad, för tvinga honom att avslöja var de gömda arkeologiska utgrävningarna och objekten fanns, innan de halshögg honom  och hängde honom upp och ner till världens förfäran. Attacken på människans helighet och vanhelgande av det den håller kärt går samman. Att förstöra en kultur och dem som värderar den kulturen är del av samma vanhelgande och omänskliga sadism.

Det som hände måste få alla sektorer att bestämt ge svar. En gång i tiden kunde kanske köp av stulna antikviteter ses som brott utan offer eller till och med som en ärbar handling för att rädda ovärderligt hantverk att ta hand om och förvara. Men nu vet vi att köp av dessa slags blodantikviteter när terroristhandlingar över hela jorden och möjliggör ytterligare vanhelgande av kulturarv. Det måste stoppas.

Detta tar mig till påvens tredje punkt: övervakandet av kulturarvet måste ses som ett avgörande steg för att skydda mänskliga rättigheter.

Det har länge funnits principer för skydd av kulturella ägor vid beväpnade konflikter alltsedan Haagkonventionen 1899 och 1907 med kompletteringar av protokoll 1954 och 1999 och som även kräver skydd av mänskligt liv. Men det är tydligt att IS inte lyder sådana grundläggande mänskliga principer.

Tack och lov har FN brett engagerat sig i detta.

Säkerhetsrådet har i ett antal resolutioner – de mest kända: 2199, 2249, 2253, 2322 och 2347, antagna för en månad sedan – uttryckligen fördömt IS förstörelse av kulturarv i Syrien och Irak och dess handel med kulturskatter. Det har infört mekanismer för att förbjuda handel av kulturell ägo för att finansiera terrorism och har uppmanat stater att stärka samarbetet för att förebygga och bekämpa handel med blodantikviteter.  

Säkerhetsrådet har sett attacker på religiösa platser, helgedomar och kulturplatser som övergrepp på mänskliga rättigheter och internationell humanitär lag och har sagt att sådant medvetet vanhelgande av byggnader ägnade religion, skola, konst eller historiska monument kan ses som krigsbrott.

Internationella brottmålsdomstolen beslutade 2016 för första gången om "kulturell förstörelse" då den dömde  Ahmad al-Faqi al-Mahdi från Al-Qaida-falangen Ansar Dine till nio års fängelse för att ha förstört de gamla kulturområdena i Timbuktu. En dom som belyste allvaret i sådana brott och som startade en rättspraxis och sände ett bredare budskap till de som utövar sådana brott idag, att den som agerar mot folkets och mänsklighetens arv inte kommer undan ostraffade.

Internationella partnerskap har skapats med UNESCO, Interpol, FN:s kontor för droger och brottslighet, regeringars tullar, internationella och regionala organisationer, museum, konsthandlare och antikvitetssamlare, turistindustrin, arkeologer,  transportföretag, försäkringsbolag, antiterrorist-experter och ledare för media. Tillsammans försöker de förhindra förstörelse av och olaglig handel med kulturskatter och stoppa den olagliga utförseln av hantverken och stoppa finansieringen till terrorism och organiserad brottslighet och att skapa en allmän medvetenhet om trafficking av kulturägor och skyddet av dem.

Den internationella alliansen för skydd av arv i konfliktområden, som lanserades för en månad sedan, är ett stort steg framåt för att ge finansiering, expertis och politiskt stöd.

Samtidigt är det nödvändigt att gå från ord till effektiv handling. Säkerhetsrådets resolution 2253, som enhälligt antogs i december förra året, uttryckte en "ökande oro över bristen på genomförande av resolutionerna 1267 (1999), 1989 (2011) och 2199 (2015), inklusive otillräcklig rapporteringsnivå från medlemsstaterna till kommittén om de åtgärder som har vidtagits för att följa bestämmelserna" och om medlemsstaternas misslyckande "att vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla sin skyldighet enligt punkt 12 i resolution 2199 att rapportera till kommittén om … antikviteter samt resultaten av förfaranden mot enskilda personer och enheter på grund av sådan verksamhet.”

En sådan utvärdering visar att det förstås behövs göras mycket mer för att skydda människans rättigheter och dess kulturarv, en skatt som de tidigare generationerna har velat bevara för framtiden.  

Som påven Franciskus sa 30 november; faktum är att skydd av kulturarv i konfliktområden tyvärr är en dramatiskt aktuell fråga. Det är ett krig, inte bara mot oersättliga skatter, men även mot de som värderar dem och kommer att värdera dem i kommande generationer.

Precis som det finns ett ansvar att skydda människor från ohyggliga brott, så är det en skyldighet att försvara personers och civilisationers kulturella dimension från vanhelgandet som nu sker och förorda och skydda folks rättighet till deras historia, identitet, omgivning, lärosäten, tro, inspiration med mer.

Jag hoppas att dagens evenemang kommer att få oss alla att göra allt vi kan för att svara på den här dramatiskt aktuella frågan med dramatisk uthållig beslutsamhet. Tack så mycket.

22/04/2017 11:53