Påven Franciskus besök i den anglikanska kyrkan i Rom

Som första påve att besöka en anglikansk kyrka i Rom, begav sig påven Franciskus på söndagkvällen till All Saints Church på Via del Babuino, för en ekumenisk gudstjänst. Besöket ägde rum i och med att den anglikanska kommuniteten i Rom firar sitt 200-års jubileum, då All Saints church föddes som en liten bönegemenskap med anglikaner i Rom 1816. Under besöket välsignade påven Franciskus en ny ikon, och han höll både en predikan och svarade på frågor som de närvarande ställde honom angående relationerna mellan den katolska kyrkan och den anglikanska. Ett liknande besök ägde rum i november 2015, då påven besökte den tyska lutherska kyrkan i Rom.

Splittringen mellan anglikaner och den katolska kyrkan ägde rum1534, då Englands kung Henrik VIII nekades annullering av sitt äktenskap. Båda kyrkorna strävar mot ett närmande trots hinder. I sin predikan talade påven Franciskus om den misstänksamhet och fientlighet som katoliker och anglikaner visat varandra de senaste århundradena, och han uppmuntrade båda trosriktningarna att befrias från respektive fördomar i det förflutna.

Under sitt besök gjorde påven Franciskus inga referenser till stora teologiska skillnader.

Den första frågan berörde just skillnader och likheter och påven Franciskus betonade den gemensamma helgontraditionen liksom den gemensamma monastiska traditionen. ”Munkarna, både anglikaner och katoliker, är en stor andlig kraft i våra traditioner, och även om vi inte gör allt lika, vandrar vi tillsammans.”

Den andra frågan berörde påven Beneditus XVI:s varning om risken i ekumeniska dialogen, att prioritera socialt engagemang före teologisk enhet, och de undrade om påven Franciskus inte menar motsatsen.

Påven Franciskus svarade att båda behövs, teologisk dialog och gemensamt socialt arbete – teologisk dialog för att finna rötterna, om sakramenten, men att denna dialog måste ske under vandringens gång, inte i ett laboratorium, och att vi under tiden hjälper varandra, andligt och i det vardagliga livet, och genom att tjäna fattiga och sjuka, på sjukhus och i våldskonflikter.

Påvens tredje svar rörde Kyrkan utanför Europa och påven sa att vi har mycket att lära av unga kyrkor, i unga kristna verkligheter:

”De unga kyrkorna har mod, eftersom de är unga... Jag tror att det är en rikedom som våra unga kyrkor kan ge den mer mogna kyrkan i Europa, som i sin tur kan ge erfarenhet och solid teologisk och liturgisk ekumenisk forskning. Blivande präster mår bra av pastorala erfarenheter i båda kontexten.”