Påven till ekonomimöte: Gud älskar en glad givare

Påven Franciskus tog på lördagen 4 februari i Paulus VI:s audienshall emot deltagare i mötet “Gemenskapens ekonomi” som anordnats av Focolarerörelsen.

Påven talade om orden i mötets titel: ekonomi och gemenskap, två ord som vår tids kultur håller isär och som ofta ses som varandras motsatser. Två ord som rörelsens grundare Chiara Lubich talade om  för 25 år sedan då hon reagerade på ojämlikheten som rådde i Sao Paolo i Brasilien och bad företagare att se till gemenskapen. Påven sa att de inom Focolarerörelsen låter just gemenskapen och ekonomin gå hand i hand.

Då jag tänker på er insats vill jag säga tre saker, sa påven, det första gäller pengar. Många gånger har jag talat om avgudan av pengar och bibeln talar om detta på olika sätt. Pengar är viktigt särskilt när mat, skola och barnens framtid beror på det, men om pengar blir målet vänds det till avgudan. Girighet som inte för inte är en dödssynd är avgudadyrkan och när kapitalismens enda mål blir vinst blir det en slags kult. Denna avgudan blir ett surrogat till ett evigt liv och detta system förstör miljontals familjer i världen. Påven uppmuntrar rörelsens arbete för att lägga vinsten i gemenskapen – när ni delar med er av er vinst agerar ni andligt och visar att pengar inte är Gud.

Det andra gäller fattigdom, som också det är centralt i rörelsens arbete. Vi har nya sätt att vårda, mätta och instruera fattiga. Skatter är till för denna solidaritet och skatteflykt förnekar den grundläggande lagen i livet - ömsesidig hjälp. Det främsta problemet med denna typ av kapitalism är att den fortsätter att producera slöseri som den sedan vill ta sig an och lösa så att det inte syns. Flygplanen förorenar atmosfären, men med en liten del av biljettintäkterna planterar bolagen träd för att kompensera en del av det de förstört. Spelbranschen finansierar kampanjer för att vårda patologiska spelare som de själva har skapat. Och den dagen då vapentillverkare finansierar sjukhus för att vårda barnen som har skadats av deras bomber, kommer systemet att ha nått sin kulmen. En gemenskapens ekonomi ska inte bara vårda offren utan skapa ett system så att färre eller ingen längre offras.

Det tredje gäller framtiden, att växa tillsammans. Påven uppmuntrar rörelsen att gå vidare på sin väg för att de kan vara som en surdeg som växer för gemenskapen. När det inte fanns kylskåp gav man lite av den jästa degen till grannen och när det var dags att baka igen gav hon av sin. Gemenskap betyder inte bara att dela på det man har utan även att multiplicera det. Vi lever bara enligt evangeliet om vi ger. Om vi avundsjukt behåller allt för oss själva möglar det och dör.

Gemenskapens ekonomi har en framtid om ni ger med er, inte bara ekonomiskt utan även av er själva sa påven till Focolarerörelsens mötesdeltagare. Fattiga och unga behöver först och främst er själ, ert respektfulla och ödmjuka broderskap, er livslust och bara efter detta, era pengar.

Nej till en ekonomi som dödar och ja till den som är levande, hjälper de fattiga och skapar gemenskap för att ”Gud älskar en glad givare" (2 Kor 9:7).