2017-01-24 16:05:00

Påven till media "Nej till pessimistiska nyhetsspekulationer, ja till goda nyheter"


På den helige Frans av Sales festdag, journalisternas skyddshelgon, presenterades påven Franciskus budskap inför den 51:a Världsdagen för Sociala Kommunikationer som i år infaller den 28:e maj. Budskapet har som tema ”Kommunicera hopp och tillit till vår tid” och börjar med orden ur Jesaja «Frukta inte, ty jag är med dig» (Jes 43: 5).

Påven inleder sitt budskap med att sätta fokus på vad det är man väljer att belysa i sociala medier:

Tillträdet till medierna gör det tack vare den tekniska utvecklingen möjligt för otaliga människor att ta del av nyheter omedelbart och sprida dem överallt. Nyheter kan vara bra eller dåligt, sanna eller falska. De första kristna jämförde det mänskliga medvetandet med en kvarnsten som ständigt rullar; det är dock upp till mjölnaren att avgöra vad som ska läggas i kvarnen, säd eller värdelöst ogräs.  Människornas tanke rullar ständigt som en kvarnsten, men det är upp till oss att välja vad man ska mata den med. (jfr S:t Johannes Cassianus, Brev till Leontius).”

Påven fortsätter med att uppmuntra alla som är yrkesarbetare i mediavärlden att välja en konstruktiv kommunikation, som vägrar att sprida fördomar mot andra och till att presentera världen omkring oss med realism och förtroende. Han menar att man måste bryta ångestens onda cirkel och hejda rädslans spiral, till följd av en konstant fokus på "hemska nyheter", krig, terrorism, skandaler och mänskliga nederlag.

”Det rör sig inte om att sprida desinformation som skulle ignorera tragedier och mänskligt lidande, inte heller om naiv optimism som blundar för skandaler. Snarare vill jag att man ska övervinna känslan av växande missnöje och uppgivenhet som genererar apati, rädsla eller idén av att ondskan inte har några gränser. När kommunikationsindustrin anser att goda nyheter inte säljer, och mänskliga tragedier och ondska lätt förvandlas till underhållning, finns det alltid en frestelse att våra samveten mattas av eller glider in i pessimism.”

Påven vill alltså med sitt budskap bidra till en öppen och kreativ kommunikationsstil, som inte vill låta ondskan vara protagonist utan, koncentrera sig på lösningar och inspirera till ansvar, enligt de goda nyheternas logik.

Goda nyheter

”Livet är inte bara en följd av händelser, livet är historia, som ska berättas, och den som berättar väljer vilken tolkning att ge och vilka som är de mest relevanta uppgifterna.” Påven förklarar hur verkligheten beror på hur vi ser på den, och genom vilka glasögon vi delger den. Byter vi glasögon ser verkligheten annorlunda ut. Vilka är då rätt glasögon?

För oss kristna, är evangeliet de bästa glasögonen skriver påven vidare. De goda nyheterna handlar inte om Kristus, de goda nyheterna är Kristus.

Denna goda nyhet  - Jesus själv - är inte god eftersom den utesluter lidande, utan för att lidandet är en del av Jesus kärlek för hela mänskligheten. Vi är inte ensamma, han är med oss. I Kristus blir mörker och död en plats för mötet med ljus och liv. Hoppet föds, tillgängligt för alla, när livet möter misslyckandets bitterhet. Ett hopp som aldrig sviker.

”Sett i detta ljus, kan varje ny tragedi som inträffar i världshistorien också vara en händelse för goda nyheter, eftersom kärleken alltid hittar ett sätt att närma sig, och driva hjärtana till medlidande, ansiktena till beslutsamhet och händerna redo att bygga upp på nytt.”

Tillit till Guds rikes frö

Jesus använde sig av liknelser för att ge sina lärjungar och folket de rätta glasögonen för att se och omfamna kärleken som dör och uppstår. Han jämför ofta Guds rike med ett frö som får sin livskraft när det faller till jorden och dör (jfr Mk 4: 1-34). Detta är ett effektivt sätt att låta bilderna , snarare än koncepten, kommunicera den paradoxala skönheten i det nya livet i Kristus, i vilket lidandet och korset inte förhindrar utan möjliggör Guds frälsningsplan; där svaghet visar sig vara starkare än någon mänsklig kraft; och misslyckande kan vara upptakten till uppfyllandet av allt i kärlek.

Guds rike finns redan mitt ibland oss, som ett frö som lätt förbises, men som tyst slår rot. Genom den Helige Ande ser några att fröet gror, och de låter sig inte berövas på glädjen trots att ogräset alltid växer runt omkring.

Den Helige Andes horisont

Påven beskriver hur Kristus lyfter vår mänsklighet till himlen och varje man och kvinna kan ha frihet att nå dit genom Jesu blod, och vittna och kommunicera om en ny mänsklighet till jordens ändar.

Avslutningsvis skriver påven att tilliten till Guds rike bör forma vårt sätt att kommunicera, och utföra vårt arbete med övertygelsen att det är möjligt att lyfta fram de goda nyheterna som finns i varje berättelse och i varje persons ansikte. De troende kan urskilja hur Gud är närvarande och verksam i varje ögonblick av våra liv och historia, och tålmodigt driver frälsningshistorien. Hopp är tråden som väver denna heliga historia,  och dess vävare är ingen annan än den Helige Ande, Hjälparen.

”Hoppet är den mest ödmjuka dygden, gömd i livets veck, men det är hoppet som jäser degen. Vi vårdar hoppet genom att läsa evangeliet och vara ikoner av Guds kärlek i denna värld. Idag väcker den Helige Ande längtan efter Guds rike tack vare dem som hämtar inspiration i de goda nyheterna mitt bland de dramatiska händelserna i vår tid, de är som fyrar i mörkret i denna värld, som belyser vägen till hoppets och tillitens stigar. 








All the contents on this site are copyrighted ©.