2016-12-25 13:03:00

Varför firar man jul den 25:e december?


Varför firar man jul 25 december? Vilket datum föddes Jesus? Det visste inte ens de äldsta kristna generationerna. I början av 200-talet kritiserar Clemens av Alexandria ”dem som inte nöjer sig med att veta vilket år Herren föddes utan också vill veta dagen”. Året anges noggrant i evangelierna enligt den tidens sedvana med hänvisning till vem som innehade vilket politiskt ämbete, även om det är svårt att idag rekonstruera exakt vilket år det rör sig om. Men om dagen sägs ingenting. De första kristna visste ingenting. Samtidigt visar Clemens kritik att det på 200-talet fanns kristna som försökte räkna ut exakt datum.

I de flesta uppslagsverk och handböcker kan man läsa att julen är en kristnad form av hedniska midvinterfester till den obesegrade solens ära. Det är en tolkning som framfördes redan på 1100-talet av en anonym syrisk författare. Denna tolkning har också vunnit mest gehör hos 1900-talets liturgihistoriker. Det är ren spekulation, men många sammanträffanden talar för att det kan stämma. Man vet att den romerske kejsaren Aurelianus invigde ett viktigt soltempel i Rom just 25 december år 274. Första gången man stöter på ett omnämnade av ett kristet julfirande 25 december är 336, i den romerska kyrkans äldsta bevarade helgonkalender, som bär det latinska namnet Depositio martyrum, martyrernas begravningsdagar. På 25 december står det: ”Kristus föddes i Betlehem i Judeen”. Eftersom det är en kalender som räknar upp vilka fester och högtider som firades av kyrkan i Rom är det uppenbart att de kristna i Rom firade jul 336. Det ligger då nära till hands att tänka sig att kyrkan valt att förlägga julfirandet till den hedniska solfesten 25 december.

Men till bilden hör alltså att många kristna spekulerade om Jesu födelsedatum redan i början av 200-talet, och att 25 december var ett av flera datum som nämndes. Det är ganska säkert att julen inte firades så tidigt, för annars hade säkert traditionen fastnat för ett bestämt datum, som ju skedde på 300-talet. Därför lanserades redan i början av 1900-talet en annan tolkning, som inte nödvändigtvis utesluter den andra. Den går i korthet ut på att 25 december var ett datum man kom fram till genom spekulationer på 200-talet. Dessa spekulationer hade ingenting med Jesu verkliga födelsedatum att göra men inte heller med någon hednisk solfest. I början av 200-talet var det många som menade att Jesus dog 25 mars. Bland dem fanns den romerske författaren Hippolytus, som hävdar det bestämt i sin påsktabell författad i början av 200-talet. Det visar att det här är en liturgisk och kronologisk tradition som var förankrad just i Rom. Datumet, som är helt ohistoriskt, motiverades astronomiskt och allegoriskt och är i mycket ett slags lek med siffror. Man menade att denna dag, som var vårdagjämningen, hade världen skapats. Eftersom datumet var så betydelsefullt måste Kristus ha dött samma dag. Kristus var en fulländad människa och kunde därför bara ha levt hela år: alltså måste hans liv ha börjat med Bebådelsen samma dag han dog, alltså 25 mars. Det är ju för övrigt ett datum som fastnat i den västkristna traditionen. Och räknar man nio månader framåt måste Jesus ha fötts just 25 december.

Samma typ av resonemang förklarar också trettondagen 6 januari, då den östkristna traditionen firar jul. Det är samma typ av lek med siffror, men utgår från ett annat resonemang: världen skapades på vårdagjämningen, som de menade inföll 24 mars. Kristus dog på påsken, som firades första fullmånen i första månaden efter vårdagjämningen. Det ledde dem till att tro att Jesus dog – och föddes – 6 april. Räknar man återigen nio månader hamnar man på 6 januari, då de ortodoxa firar jul än idag, och den västkristna traditionen firar trettondagen eller epifanin, en idag svårbegriplig högtid som samlar upp en mängd olika betydelser och aspekter av julmysteriet. Redan på 300-talet sipprade det östliga julfirandet 6 januari in också i Rom, där Jesu födelse firades 25 december. Resultatet blev just trettondagen.

Sammanfattningsvis är det alltså kanske riktigt att man började fira Jesu födelse 25 december för att tränga undan en hednisk fest. Men själva datumet hade man faktiskt kommit fram till åtminstone hundra år tidigare genom resonemang som inte har något med Jesu historiska födelsedatum men som för all tid kom att fixera datumen för jul, trettondagen och Marie bebådelse. Julfirandet tillkom långt efter påskfirandet, som är känt från 100-talet. Den allra äldsta och mest ursprungliga kristna högtiden är söndagen, som enligt evangelierna började firas redan en vecka efter uppståndelsen, och som från början omfattade alla de aspekter av den kristna tron som med tiden fördelades ut över kyrkoåret.    








All the contents on this site are copyrighted ©.