sociala nätverk:

RSS:

App:

Vatikanradion

Påvens och Kyrkans röst i dialog med världen

Språk:

Påven Franciskus \ Angelus \ Audienser

Påven under Angelus "Marias ja var historiens viktigaste ja!"

Påven Franciskus - ANSA

08/12/2016 15:37

Idag firar den katolska kyrkan Jungfru Marias utkorelse och fullkomliga renhet, eller Jungfru Marias obefläckade avlelse, som högtiden även kallas. Högtiden har sina rötter i 400-talets Syrien, men att den firas just den 8:e december beror på att det är dagen, 1854, som påven Pius IX befäste att Jungfru Marias obefläckade avlelse tillhör den katolska trosläran. Denna dogm går bortom Jungfru Maria, och  uttrycker även övertygelsen om att kyrkan är helig, och därav kyrkans frälsning, då vi i Maria ser kontinuiteten i Guds förbund, Sions dotter, och att Guds nåd och människans frihet, inte är motsägelsefulla, utan snarare den ena är ett villkor för den andra. Jungfru Maria, Guds Moder och Kyrkans Moder, är befriad från arvsynden, som vi läser i Efesierbrevet: ”Ty han ville själv låta kyrkan träda fram till sig i härlighet utan minsta fläck eller skrynkla; helig och felfri skulle den vara” (5,27)

Påven Franciskus bad Angelus tillsammans med de troende på Petesplatsen vid tolvslaget som alltid på denna högtid, och när han talade om de liturgiska läsningarna på Marie obefläckade avlelses dag sa han att han i de ser två viktiga steg i historien om relationen mellan människan och Gud. ”Vi kan säga att de leder oss till ursprunget om gott och ont.”

”Första Moseboken visar oss människans ursprungliga ”nej”, när människan föredrog att se på sig själv i stället för på sin Skapare, nä människan ville göra som han ville, och vara självtillräcklig. Men, genom att göra så, förlorade människan gemenskap med Gud, människan gick vilse och började bli rädd, att gömma sig och anklaga dem omkring honom (jfr Mos 3,10.12). Detta är synden. Men Herren ville inte lämna människan i händerna på det onda han valt. Han söker honom genast och frågar full av oro: "Var är du?" (v. 9). Det är en fader eller moders fårga till den förlorade sonen: "Var är du? Var har du gått och hamnat? ". Detta gör Gud med mycket tålamod, för att överbygga klyftan som uppstod i ursprunget.”

”Det andra avgörande steget läser vi om i dagens evangelium, när Gud kommer för att bo bland oss, när han blev människa som oss. Detta möjliggjordes av att Maria svarade ”ja” vid bebådelsen. Tack vare detta ja började Jesus sin vandring på mänsklighetens vägar. Han började i Maria, han tillbringade sina första månader i livet i Marias livmoder: har dök inte upp som fullvuxen och stark, han kom till som människorna. Han blev en av oss, förutom en sak: synden. Därför valde han Maria, den enda varelse utan synd, obefläckad. I evangeliet, kallas hon "full av nåd" (Luk 01:28). Det betyder att i henne finns det inget utrymme för synden. När vi vänder oss till henne kallar även vi henne ”full av nåd”, utan en skugga av ondska.”

”Maria svarade Gud: "Se jag är Herrens tjänarinna" (v 38).. Hon säger inte: "Den här gången ska jag göra Guds vilja, jag ställer upp, sen så får jag se ...". Hennes ja är fullständigt, villkorslöst. Och precis som svaret nej hade brutit relationen mellan Gud och människan i ursprunget, öppnade Marias ja vägen till Gud bland oss. Det är historiens viktigaste ja, det ödmjuka ja som vänder upp och ner på högmodets nej, det trofasta ja som läker olydnaden, det tillgängliga ja som fäller syndens själviskhet.”

”Även för var och en av oss finns en frälsningshistoria som är gjord av våra ja och nej till Gud Men ibland är vi experter på att varken svara ja eller nej, utan svara nja. Vi är bra på att låtsas att vi inte förstår vad Gud vill och som vårt samvete antyder . Vi är också smarta och för att slippa svara nej till Gud så säger vi "Jag kan inte", "inte i dag, men i morgon"; "Jag ska bli bättre i morgon, i morgon kommer jag att be, imorgon kommer jag att göra gott.”  Men när vi stänger porten för det goda, utnyttjar det onda dessa uteblivna ja.”

”Varje fullkomligt ja till Gud ger upphov till en ny historia: att säga ja till Gud tillhör vårt sanna ursprung, inte synden som gör oss gamla, inuti. Varje ja till Gud är ett ursprung för en ny frälsningshistoria, för oss själva och för andra.”

Påven Franciskus avslutade sin Angelusreflektion med att säga att ”Gud väntar på vår "ja",  på att vi säger till honom: "Jag tror på dig, jag hoppas på dig, jag älskar dig; gör med mig enligt din goda vilja." Med generositet och tillit, som Maria, säger vi i dag, var och en av oss, personligen ja till Gud.”

08/12/2016 15:37