Påven ber för fred i Syrien och Irak "Ge dem som är utmattade av bomber fred"

Påven Franciskus sista möte under resans första dag var besöket till kyrkan San Simone Bar Sabbae i Tbilisi i Georgien för att träffa den assyrisk-kaldeiska församlingen. Här bad han en innerlig bön för fred i Syrien och Irak. Den kaldeiska patriarken Louis Raphael I Sako hade rest till Georgien från Irak särkskilt för att möta påven, väl medveten om påvens svårigheter att besöka Irak och Syrien.

Efter det högtidliga mötet med den ortodoxa kyrkan följde ett mycket livligare möte med den lilla katolska församlingen som består av kaldeiska och assyriska invandrare, en församling som uppstått som resultat av förföljelse och våld under århundraden. De senaste flyktingarna är kaldeer från Syrien och Irak. En liten fattig kyrka i landet som mottog påven med jubel och stor värme. De har lidit mycket och vittnat modigt om sin trohet till Kristus och påven. Under gudstjänsten sjöngs psalmer om de gamla kaldeiska martyrerna från de första århundradena av kristendomen.

Påven Franciskus  bad för offren för orättvisa och förtryck, om befrielsen från hat, själviskhet och dödens kultur.

"Herre Jesus, förena de många lidande och oskyldiga offren med ditt kors: barn, äldre, de förföljda kristna; svep de som är sårade med påskljuset: de utsatta personerna, de som berövats frihet och värdighet; låt de som lever i osäkerhet få uppleva stabiliteten i ditt rike: flyktingarna, de som har förlorat tron på livet".

Han åkallade starkt Herren att krigets folk ska få återuppleva freden.

"Låt de lära sig försoningens, dialogens och förlåtelsens väg; låt de som är utmattade av bomber få uppleva glädjen i din uppståndelse; lyft Irak och Syrien från förödelsen; återförena dina förskingrade barn: stöd de kristna i diasporan och ge dem enhet i tro och kärlek.”

Vid slutet av bönen, släppte påven Franciskus en vit duva, en symbol för fred, under allas applåder och jubel.