Påven Franciskus möter den rysk-ortodoxa patriarken Kirill i Kuba

På fredagen kom beskedet som både påven Johannes Paulus II och påven Benedictus XVI hade drömt om under sina pontifikat – ett möte mellan påven i Rom och patriarken av den rysk-ortodoxa kyrkan. Om en vecka, den 12 februari, kommer nämligen påven Franciskus att möta den rysk ortodoxa patriarken Kirill i Kuba. Svaret på varför just Kuba är för att de båda befinner sig på pastorala resor i Latinamerika och flygplatsen i Havana i Kuba får agera som neutral mark för detta första historiska möte mellan en katolsk påve och en rysk-ortodox patriark. Det officiella pressmeddelandet lyder:

”Gemensamt pressmeddelande från den Heliga Stolen och det Rysk-ortodoxa  Patriarkatet i Moskva

Den Heliga Stolen och Patriarkatet i Moskva är glada att meddela att, genom Guds nåd, kommer Hans Helighet påven Franciskus och Hans Helighet patriarken Kirill av Moskva och hela Ryssland mötas den 12 februari. Deras möte kommer att äga rum i Kuba, där påven gör ett stopp på väg till Mexiko, och där patriarken gör ett officiellt besök. Mötet kommer att innehålla ett privat samtal på Havannas flygplats, José Martí International Airport, och det kommer att avslutas med undertecknandet av en gemensam förklaring.

Detta möte mellan primaterna av den katolska kyrkan och den rysk-ortodoxa kyrkan, är förberett sedan lång tid, och är det första i historien. Det kommer att markera ett viktigt steg i förbindelserna mellan de två kyrkorna. Den Heliga Stolen och Moskvapatriarkatet hoppas att det ska betyda ett tecken på hopp för alla människor av god vilja. Man uppmanar alla kristna att be innerligt till Gud att välsigna detta möte, och att det må bära goda frukter.”

Patriarken Kirill befinner sig alltså på Kuba mellan den 11-14 februari, under sin första resa i Sydamerika under hans sju år som patriark. Han hade dock besökt alla Sydamerikas länder tidigare som metropolit och ansvarig för de ekumeniska relationerna vid patriarkatet.

Påven Franciskus har naturligtvis beslutat sig för att tidigarelägga sin avresa den 12 februari då han beger sig på sin 12:e apostoliska resa till Mexiko, för att göra en avstickare till Kuba där han landar fredagen kl 14 lokal tid och blir mottagen av Kubas president Raul Castro. Men besöket i Kuba är inte ett officiellt besök, då påven nylig besökte landet, i september 2015, innan han reste vidare till USA. Han kommer varken att möta det kubanska folket eller landets ledning, utan när mötet med patriarken har ägt rum på flygplatsen reser han vidare samma dag till Mexiko.

Påven och patriarken kommer att komma in i salen som mötet ägt rum ifrån två olika dörrar, och efter ett två timmar långt privat samtal, med spansk och rysk tolk, går de ut tillsammans till ett annat rum där de skriver under den gemensamma förklaringen och där de även kommer att hålla var sitt spontant tal. Under samtalet deltar även kardinal Kurt Koch, vid det Påvliga rådet för Kristen Enhet och Metropoliten Hilarion. 

Detta är ett historiskt möte som man i den katolska kyrkan har hoppats på länge och som man ser som resultatet av relationerna mellan Patriarketet och den Heliga Stolen under Johannes Paulus II:s pontifikat och Benedictus XVI:s. Anledningarna till att det äger rum just nu kan man se i personen Kirill, som innan han blev den rysk-ortodoxa kyrkans högsta ledare var den som representerade den ekumeniska dialogen å Moskvapatriarkatets vägnar, under patriarken Alexis II. Den roll som metropoliten Hilarion har idag under Kirill.

En anledning till att det tidigare har varit så svårt att få detta möte att äga rum, kan man se i de konflikter som råder i den rysk-ortodoxa kyrkan, med spänningar mellan olika grupperingar där särskilt en grupp, som trots det att de är en minoritet har drivit ett slutet förhållningssätt till ’västkyrkan’ och som starkt kritiserar den ekumeniska dialogen. Det var alltså bland annat en rädsla för en schism i den rysk-ortodoxa kyrkan som var en av orsakerna till svårigheterna att mötas. En annan anledning är den katolska kyrkans relation till Ukraina, som är den rysk-ortodoxa kyrkans födelseplats, och där den katolska kyrkan i bysantinsk rit är som störst, liksom den rysk-ortodoxa kyrkans anklagelser om att den katolska kyrkan driver proselytism i Ryssland.

Men saker har förändrats i den största av de ortodoxa kyrkorna. Den rysk-ortodoxa kyrkan utgör 2/3 av de ortodoxa, med 200 miljoner medlemmar, och pariarkatet av Moskva och hela Ryssland omfattar många andra länder, även om det är det femte självständiga patriarkatet efter Konstantinopel, Alexandria, Antiokia, Jerusalem då det blev erkänd som eget patriarkat 1589. Vid Sovjetunionens slut fanns det 70 stift. Idag finns det 300 rysk-ortodoxa stift i Ryssland.

Påven Johannes Paulus II:s dröm var att besöka Moskva, men mellan honom och patriarken Alexis blev mötet aldrig av, även om två planerades, i Ungern och i Österrike. De senaste åren har relationerna intensifierats. Metropoliten Hilarion har varit i Rom flera gånger, och likaså har kardinal Koch som är prefekt vid det Påvliga rådet för Kristen Enhet, besökt Moskva vid flera tillfällen.

Vad som säkerligen kommer att vara en av punkterna i den gemensamma deklarationen är ett uttalande gällande förföljelsen av de kristna i Mellanöster, där de kristna martyrernas blod, förenar katoliker och ortodoxa. Vad man dock säkerligen inte kan förvänta sig i deklarationen är ett gemensamt datum för påsken, eftersom de ortodoxa självständiga kyrkorna först måste enas om detta datum, vilket säkerligen kommer att vara en av punkterna under det panortodoxa konciliet, som omfattar alla 14 självständiga ortodoxa patriarkat,  ochsom ska hållas på Kreta mellan den 19-27 juni i år.