Påven fredsbudskap har kommit ”Övervinn likgiltigheten och erövra freden”

På tisdagen kom påven Franciskus fredsbudskap för den 49:e världsdagen för bön om fred som infaller den 1 januari varje år. 2016 års fredsbudskap har som titel ”Övervinn likgiltigheten och erövra freden”. I ett uttalande från det påvliga rådet för Rättvisa och Fred, läser vi att detta påven Franciskus tredje budskap till världsdagen för fred, vill belysa hur likgiltigheten i vår tid är en av de grundläggande orsakerna till bristen på fred. Idag är likgiltighet ofta kopplat till olika former av individualism, som leder till isolering, okunnighet, själviskhet och därmed bristande intresse och engagemang.”

I budskapet daterat den 8 december, nämner påven Franciskus flera olika former av likgiltighet i samhället. Först och främst likgiltigheten för Gud, vilket i sin tur leder till likgiltighet inför ens nästan och därefter miljön.

Påven Franciskus talar även om "likgiltigheten för barmhärtigheten", som man ser då Cain har mördat sin bror Abel. Gud ingriper däremot, läser vi i budskapet: "Gud ser, hör, kommer ner, och förmedlar. Gud förbli inte likgiltig. Han är uppmärksam och han agerar."

”Guds hjärta är barmhärtighet", skriver påven och därför måste kärnan i alla hans barns hjärtan vara det.

Påven Franciskus förklarar hur vi är kallade till "medkänsla, kärlek, barmhärtighet och solidaritet" i våra relationer med varandra. Han tillade att våra hjärtan är i behov av omvändelse, för att vara "öppna för andra med äkta medlidande”. Påven uppmanar till att bygga en solidaritetens och barmhärtighetens kultur för att övervinna likgiltigheten.

Han börjar med familjen, som är den "första platsen där värden som kärlek, broderskap, gemenskap, generositet, oro och omsorg för andra föds och förmedlas”. Han talar också om den roll som lärare och kommunikatörer har. Påven tillade att kommunikatörer i synnerhet bör vara "medvetna" om på vilket sätt de sprider information, och han säger deras metoder alltid ska hålla sig inom ramen för vad som är ”juridiskt och moraliskt".

Påven Franciskus fortsätter sedan med att förklara hur fred är frukten av denna kultur av solidaritet, barmhärtighet och medkänsla. Barmhärtighetens jubelår har även som mål att väcka insikten att alla är kallade att bekämpa likgiltigheten, och förbättra världen omkring oss.

Påven är mycket konkret i sina råd och talar om hur var och en kan börja göra insatser i familjen, i skolan, på arbetsplatsen, insatser som sen sträcker sig till civilsamhällets stöd till utsatta personer, till exempel "fångar, invandrare, arbetslösa och sjuka."

När det gäller flyktingar ber påven Franciskus om att lagstiftningen om migration ska ses över, på ett sätt som underlättar migranternas integration i samhället, med särskild uppmärksamhet på lagligt uppehälle för att undvika kriminalitet. Han vädjar till nationella ledare om att erbjuda hjälp till män och kvinnor som lider av brist på arbete, och logi.

Påven avslutar sitt budskap med att anförtro det till Jungfru Maria, Guds Moder.

I presentationen som det påvliga rådet för Rättvisa och fred gör läser vi:

”Bara för att tillgången till information ökar innebär det inte att man ger problemen en ökad uppmärksamhet, inte heller att samvetet vaknar för att vara öppet för solidaritet”, läser vi i presentationen av budskapet som vill vara ett bidrag till, förutom familjerna, till lärare, journalister, intellektuella ja alla, till alla att utmana likgiltigheten tillsammans.

”Vi kan inte nå fred utan ansträngningar, utan sinnets och hjärtats omvändelse. Det är en brådskande åtgärd att forma en känsla av ansvar och medvetenhet inför vår tids allvarliga problem, som fundamentalism, intolerans och massakrer, förföljelser på grund av tro och etnicitet, förakt för frihet, liksom förintelse av hela folks rättigheter, exploatering av människor som lever i olika former av slaveri, korruption och organiserad brottslighet, krig och den svåra situationen för flyktingar och tvångrekryterade personer. Att fostra och bilda till medvetenhet, innebär att oupphörligt söka efter möjligheter att bekämpa det onda: på att skapa en kultur där lagstiftning, dialog och utbildning samarbetar, för att finna ett konstruktivt bemötande.”

Det kommande fredsbudskapet är en fortsättning på årets budskap om behovet av att bekämpa människohandeln för att bygga fred. Redan i årets budskap talade påven om den rådande likgiltigheten inför olika former av slaveri i dagens värld, och om hur man som likgiltig är medskyldig. Budskapet den 1 januari 2015 var ”Inte längre slavar, men bröder och systrar”. ”Nu fortsätter vi vårt åtagande att arbeta på vårt medvetande, vårt samvete och i sammarbete”, läser vi.

”Det påvliga rådet för Rättvisa och Fred skriver att: ”Fred är möjlig, fred i vilken alla människors rättigheter är erkända och respekterade, uppmärksammade och bekräftade. Fredsbudskapet för 2016 syftar till att vara en startpunkt för alla människor av god vilja, särskilt de som arbetar inom utbildning, media och kultur, att var och en ska agera utifrån sina möjligheter och med bästa ambitioner för att forma en mer medveten och barmhärtig och så mer fri och rättvis värld.”