Ärkeänglarna - botar, beskyddar och kommer med bud

Den 29 september firar Katolska Kyrkan ärkeänglarna Gabriel, Mikael och Rafael. I en av sina predikningar så beskriver den helige påven Gregorius den Store vad en ängel är.

”Du bör vara medveten om att ordet ’ängel’ betecknar en funktion snarare än en natur. De heliga andarna i himmelen har verkligen alltid varit andar. De kan bara kallas änglar när de kommer med något budskap. Dessutom är det så att de som kommer med ett mindre viktigt budskap kallas för änglar, och de som proklamerar budskap av högsta betydelse kallas för ärkeänglar.”

”Och därför var det inte bara en ängel, utan ärkeängeln Gabriel som sändes till jungfru Maria. Det var det enda rimliga att den högste ängeln skulle tillkännage det största av alla budskap.”

”Vissa änglar ges särskilda namn för att beteckna den tjänst som de har fått i uppdrag att utföra. I den heliga staden, där fullständig kunskap strömmar från uppenbarelsen av Gud allsmäktig, så kan man helt känna även de som inte har några namn. Men personliga namn tilldelas vissa, inte för att de inte skulle kunna bli kända utan dem, utan för att beteckna det särskilda uppdrag som de hade när de kom till oss. Således så betyder Mikael ’Vem är som Gud?’, Gabriel är ’Guds kraft’ och Rafael är ’Guds botemedel’.”

”När någon handling av förunderlig makt måste utföras så skickas Mikael, för att han genom sitt handlande och sitt namn kan visa att ingen kan göra vad Gud gör genom sin fullständiga kraft. Så var det med vår gamle fiende som i sitt högmod önskade bli som Gud och sa: ’Jag skall stiga upp till himmelen, jag kommer att upphöja min tron över himlens stjärnor, jag kommer att vara som den Allra Högste.’ Han kommer att tillåtas att stanna vid makten till tidens slut när han kommer att förintas vid den slutliga domen. Sedan kommer han att kämpa mot ärkeängeln Mikael, så som Johannes berättar: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Så var det även Gabriel, som kallas Guds kraft, som sändes till Maria. Han kom för att tillkännage Den som framstod som en ödmjuk man, men som kom för att kuva de kosmiska makterna. Således var det Guds kraft som tillkännagav ankomsten av Herren av de himmelska makterna, väldig i strid.”

Rafael betyder, som jag redan har sagt, Guds botemedel, för när han rörde vid Tobits ögon för att hela honom så förvisade han hans blindhets mörker. Efter som han kommer för att hela är det därför riktigt att kalla honom Guds botemedel.”

Den mest kända vördnaden av ärkeänglarna är påve Leo XIII’s bön till den helige ärkeängeln Mikael. En dag, efter att den åldrande påven Leo XIII hade firat Mässan tillsammans med kardinalerna, sjönk han avsvimmad till golvet. De närvarande läkarna skyndade fram till honom, men när de inte kunde upptäcka någon puls hos påven så fruktade de att han hade lämnat dem. Men strax därefter återfick påven medvetandet och utbrast känslosamt: ”Åh, vilken fruktansvärd bild jag har tillåtits att se!”

Påven hade sett hur onda andar hade släppts ut ifrån helvetet och hur de gjorde allt de kunde för att förinta Kyrkan. Men mitt i denna fasansfulla syn dök ärkeängeln Mikael upp och kastade satan och hans legioner ner i helvetets avgrund. Kort därefter skrev påven Leo XIII två böner till ärkeängeln Mikael, där den kortare av de båda är den som är mest spridd. Påven bad att denna bön skulle bes varje dag efter Mässan i alla Kyrkor i hela den katolska världen, och även om denna vana på många platser upphörde efter de liturgiska reformerna efter Andra Vatikankonciliet så är det inget som hindrar att de troende själva ber denna bön efter Mässan.

Helige Mikael, ärkeängel,

försvara oss i drabbningen,

var vårt värn emot djävulens skurkstreck och snaror,

Må Gud befalla över honom, bönfaller vi ödmjukt;

och du, de himmelska härskarornas furste,

fördriv i Guds kraft till helvetet,

satan och alla andra onda andar,

vilka till själars fördärv

stryker omkring överallt i världen.

Amen