"Hjärtat måste renas och omvandlas"

Under söndagens Angelus reflekterade påven Franciskus om risken med att lägga större vikt vid att vara kristna till det yttre och glömma bort hjärtats behov av kontinuerlig omvändelse. Påven utgick från dagens evangelium taget ur Markus 7:e kapitel, som presenterar ”en tvist mellan Jesus och några fariséer och skriftlärda”.

”I diskussionen om äldre traditioner, hänvisar Jesus till profeten Jesaja, och säger att människornas regler (v. 7) får aldrig ta över platsen för "Guds bud" (v. 8)…. Jesu svar har ett profetiskt uttalandes kraft: Ni vänder er från Guds bud för att hålla fast vid människornas regler. Dessa ord”, sa påven, ”fyller oss med beundran för vår Mästare: vi känner sanningen i honom, och att hans kunskap befriar oss från fördomar.”

Påven varnade för att se på Jesu svar som historiskt, och han underströk att orden vill varna även oss i dag, från att tycka att det är tillräckligt att följa Guds bud till det yttre, för att vara goda kristna. Precis som för fariséerna, finns det en risk för oss att vi betraktar oss som goda, eller ännu värre som bättre än andra, eftersom vi följer reglerna, även om vi inte älskar vår nästa, och är hårdhjärtade och högmodiga.”

”Att bokstavliga iaktta föreskrifter är sterilt, om de inte omvänder hjärtat och leder till konkreta beteenden: att vara öppna för mötet med Gud och hans ord i bönen, att söka rättvisa och fred, hjälpa de fattiga, de svaga och de förtryckta. Vi vet alla vilken skada det gör kyrkan när folk säger ”katoliker går till kyrkan men i sitt dagliga liv försummar de familjen, tala illa om andra och så vidare. Det är detta som Jesus fördömer, eftersom det är raka motsatsen till kristet vittnesbörd.”

Vidare i evangelietexten går Jesu uppmaning djupare: ”Inget av det som kommer in i människan utifrån kan göra henne oren. Bara det som kommer ut ur människan kan göra henne oren.” (v. 15). ”På detta sätt betonar Jesus ”hjärtats” företräde”, förklarade påven. ”Det är inte de yttre sakerna som gör oss till helgon utan det är hjärtat som uttrycker våra intentioner, våra val och önskan att göra allt för Guds kärlek. De externa attityderna är en följd av vad vi har beslutat i våra hjärtan, men inte tvärtom: våra yttre attityder gör oss inte till sanna kristna om inte vårt hjärta omvänder sig.”

”Gränsen mellan gott och ont går inte utanför oss, utan inom oss. Vi kan fråga oss: var är mitt hjärta? Jesus sa: "Där din skatt är, där är ditt hjärta." Vilken är min skatt? Är det Jesus, och hans lära? Då är hjärtat gott. Eller är min skatt något annat? Därför är det vårt hjärta som måste renas och omvandlas. Utan ett renat hjärta, blir våra händer aldrig riktigt rena, eller kan våra läppar tala sanna kärleksfulla ord. Då blir allt dubbelt, vi lever ett dubbelliv. Om våra läppar ska kunna uttrycka sann barmhärtighet och förlåtelse, måste hjärtat vara sant och rent.”

Påven avslutade med att be till Herren, genom Jungfru Marias förbön, att ge oss ett rent hjärta, fritt från hyckleri. ”Detta kallade Jesus fariséerna: "hycklare", eftersom de sa en sak och gjorde en annan. Ett hjärta fritt från allt hyckleri, så att vi kan leva i enlighet med lagens anda, och nå lagens mål, som är kärlek.”